Historik

 

Många hävdar att basenjin hör till de äldsta kända hundtyperna.
Hundar med närmast identiskt utseende till dagens basenji finns i
grottmålningar i Tessili-N-Ajer i Algeriet och målningarna anses vara
cirka 12 000 år gamla. Rasen anses närmast härstamma från en
schensihundtyp från Kwangodistriktet i före detta Belgiska Kongo.

Det var även från det distriktet som västerlänningar omkring år 1895
rapporterade om små hundar som inte kunde skälla. …. Man har
funnit mycket homogena grupper av dessa hundar hos isolerade
stammar av pygméfolk i före detta Belgiska Kongo men även i södra Sudan.

  historia1  

De används både som jakthund, stugvärmare, renhållningshjon och sällskap till barnen. Stammar i Sudan lär värdesätta sina hundar högt och skänker dem som speciella vänskapsgåvor eller som del av hemgift. Som jakthund visar de stort mod, snabbhet och uthållighet. Först 1936 lyckades importer överleva och fortplanta sig i England. Det tog mycket lång tid att få rasen acklimatiserad i västvärlden." (Citat ur rasstandarden)

I de inre delarna av Afrika används basenjin än idag som jakthund, i första hand för att driva vilt in i fällor.


 


vtudorw

fulaotc

Fula Of The Congo

Till västvärlden vid sekelskiftet
De första basenjis som visades upp i västvärlden visades på stora
Cruftsutställningen i England 1895. De dog tyvärr dock kort därefter
av valpsjuka. Därefter dröjde det till 1923 innan någon försökte igen,
då förde Lady Helen Nutting in sex basenjis från Sudan. Tyvärr dog
även dessa av det valpsjukevaccin de fick i karantänen.

Överlevde karantän
På 1930-talet fördes de första basenjis som överlevde karantänen in,
dessa två, Bokoto och Bongo of Blean visades på Crufts 1937 och
gjorde stor sensation. Ms Burns som ägde dessa två tog sammanlagt
in fem basenjis under 1930-talet. Förutom de två redan nämnda
importerades Bereke, Bashele och Bungwa of Blean.

1938 fick Veronica Tudor-Williams sin första basenji som tyvärr dog
av rabies i karantänen. Året därpå fick hon in två nya hundar, den
trefärgade hanen Simolo of the Congo samt en röd/vit tik som tyvärr
visade sig skälla och därför gavs bort. Senare fick hon tag i en tik,
Amatangazig of the Congo, samt en röd/vit hane, Wau of the Congo.
Hon började sin berömda avel med dessa tre. Det skulle dröja till
1959 innan hon fick hem den tik som betytt så mycket för all basenjiavel,
Fula of the Congo.

I stort sett all basenjiavel idag grundar sig på dessa nio hundar.
Senare har tillkommit några få importer från Afrika, några exempel
är Kindu och Kasenji, som kom som sällskap i en last med gorillor
till USA 1949, samt Taysenji Tahzu, den första svart/vita basenjin
i västvärlden, som kom till England i mitten av 1960-talet.


Nya färger
I slutet av 1980-talet åkte dock några amerikanska entusiaster till
Afrika för att hämta hem nytt blod i form av fler importer. De
återvände med sammanlagt 21 hundar, varav 13 ansågs tillräckligt
rastypiska av Amerikanska Kennelklubben för att registreras och
användas i avel. Med dessa importer kom även en ny färg in som
nu är godkänd även hos oss, brindle, eller tigrerad på svenska.
 historia2   

 

Choose language